Aktuellt

Maj 2019.

Det har varit en dramatisk vår för salt på flera olika sätt. Högt saltintag, kardiovaskulär sjukdom och högt blodtryck är problem världen över och det avspeglar sig i internationella organisationer som FN, WHO och EU som entydigt ställer sig bakom krav på åtgärder mot det höga saltintaget. Sverige deltar med delegationer på konferenser och expertmöten så våra myndigheter är väl informerade. Vår ordförande i Hjärt-Lung Fonden Kristina Sparreljung är styrelseledamot i European Heart Network – en paraplyorganisation för patientföreningar – som är mycket aktiv i saltfrågan. En stark röst i kören är vår moderorganisation WASH med säte i London, UK – www.worldactiononsalt.com – som har en mycket informativ hemsida med all den information man kan önska sig.

Här hemma har utvecklingen sinkats av att nya ministrar tillträtt och de behöver tid att orientera sig ”i det nya landskapet”. På statssekreterarnivå pågår dock arbetet med att genomföra de åtgärder som förordades i förra regeringens proposition ” Jämlik hälsa …” från april 2018. Den stora svenska RISE studien ReduSalt om salt i industrimat väntas vara klar i höst och den kommer med säkerhet att bjuda på intressant läsning. Uppföljningsstudier är  redan planerade och livsmedelsindustrin har ett mycket aktivt och positivt engagemang i dessa studier.

WASH Sweden har ägnat våren åt ansträngningar att aktivera våra patientföreningar Hjärt-Lung Fonden och Riksföreningen för Hjärt-Lungsjuka. En aktiv patientopinion är självklart av avgörande betydelse om saltfrågan kan föras framåt. WASH Sweden har därför tryckt på de forskningsansvariga i de två föreningarna att engagera sig mer än hittills – utan aktivt patientstöd är ju vårt arbete inte fullvärdigt!

Nu önskar WASH Sweden er alla en Glad och Trevlig Sommar 2019 – vi hörs i höst igen!

Mars 2019

Vecka 10 är stor internationell salt vecka – här kommer två filmer från SLV som puffar för egen saltkontroll och sitt nyckelhål!

 Februari 2019

I januari avhölls ett kardiovaskulärt möte i Stockholm där saltintag i befolkningen belystes i ett föredrag av professor Olle Melander som ingår i ledningsgruppen för WASH Sweden. Ett referat av mötet är infört under fliken Mötesreferat. Olle Melander påpekar att kraven på åtgärder för att reducera befolkningens saltintag växer sig allt starkare och som framgår av förra månadens kommentar här nedan pågår ett sådant arbete. Vad som fattas är att regeringen ger SLV ett konkret uppdrag och resurser att genomföra  de nödvändiga åtgärder som redan i stort är planerade av SLV.

 Januari 2019.

Under året som gått kunde WASH Sweden glädja sig åt två stora händelser som kommenterats på denna hemsida. Den första och största var förstås regeringens proposition ”Jämlik hälsa …” från april som togs av riksdagen månaden senare. Den lyfter fram överkonsumtion av salt som dagens stora folkhälsofråga inom det kardiovaskulära fältet och som dessutom är möjlig att åtgärda med rimliga medel.

Den andra händelsen var den positiva utvecklingen av RISE studien med finansiellt stöd av Vinnova (budget SEK 10 M) om möjligheten att minska salthalten i industriellt framställda livsmedel. Studien visar mycket lovande resultat och beräknas vara avslutad under hösten 2019.

Dessa två händelser ger en fast grund för det fortsatta arbetet. Det är med stor tillfredsställelse WASH Sweden kan konstatera att vårt lobby-arbete under det senaste decenniet bidragit till denna gynnsamma utveckling.

Inför det nya året framstår ett antal åtgärder som synnerligen angelägna. Den första är att få regeringen att ge sin myndighet – Livsmedelsverket, SLV – ett konkret uppdrag och resurser att genomföra propositionens förslag om reducerat saltintag i befolkningen. SLV har med säkerhet full beredskap för detta men saknar resurser att ge sig i kast med detta angelägna projekt. I regeringen ligger saltfrågan under näringsdepartementet. När snart en ny regering är på plats kommer WASH Sweden att trycka på för att SLV bereds de ekonomiska möjligheterna att förverkliga regeringens ambitioner.

Den andra åtgärden som ter sig mycket angelägen är att stärka opinionen för ett reducerat saltintag i befolkningen genom ökade kontakter med patientföreningar inom hjärta-kärl området. Det nämligen så att medan den vetenskapliga opinionen för reducerat saltintag är närmast överväldigande med endast enstaka avvikande röster, myndigheterna ger fullt stöd liksom livsmedelsproducenterna så är patientopinionen svag och det har också intresset från medicinskas företrädare varit. Sålunda har Socialstyrelsen viftat bort förslag om initiativ på det sjukvårdspolitiska området.

WASH Sweden avser givetvis att ta nya initiativ för det är just med tanke på sjukvården vi bedriver saltfrågan – självklart förstås – men ibland tycks man inte ta till sig det bistra faktum att närmre 30 % av vår vuxna befolkning har förhöjt och i betydande utsträckning obehandlat blodtryck som orsakar en omfattande morbiditet och mortalitet i hjärt-kärl sjukdom. Långvarig överkonsumtion av salt är och förblir en central faktor för utveckling av högt blodtryck.

Till sist kommer WASH Sweden att fortsätta få folkhälsoprofessorn Maj Lis Hellenius att uttala sig i saltfrågan. Vi ser det nämligen som problematiskt att vår folkhälsoprofessor inte vill uttala sig offentligt i det som vi anser vara tidens mest brännande folkhälsofråga – det långvariga, överdrivna saltintaget i befolkningen.

WASH Sweden önskar alla God fortsättning på det nya året!

 December 2018

Julhälsning – ett fenomenalt salt-år är snart tillända! Den största händelsen var självklart regeringens proposition ”Jämlik hälsa …” som satte fokus på salt som den stora hälsorisken för kardiovaskulär sjukdom i Sverige. Den ska nu följas av ett uppdrag till Livsmedelsverket att dra i gång nödvändiga utredningar och åtgärder. WASH Sweden ser en stor uppgift i att under kommande år sätta press på vår nya regering så att arbetet att minska saltintaget i befolkningen kan fortsätta.

Den andra stora händelsen under året är RISE studien ReduSalt som finansieras av Vinnova och livsmedelsindustrin gemensamt. Den är nu drygt halvvägs och resultaten börjar rulla in. Vid ett avstämningsmöte nu i december visades att salt i korv, bröd, sås/soppor och kryddor kan reduceras med 30-40 % med knappt märkbar effekt på smak och struktur. ReduSalts slutrapport planeras komma hösten 2019 och den blir med säkerhet ett viktigt dokument i vårt fortsatta arbete med att reducera saltintaget i befolkningen.

Det finns mycket annat att glädjas över och som vi rapporterat om här på vår hemsida. Vi har noterat att FN och WHO Europa under året uttalat sig positivt om reducerat salt som en dominerande folkhälsofråga och om behovet att minska på saltet. 2018 framstår som ett genombrottsår för saltfrågan runt om i världen och så även i Sverige – bollen tycks verkligen rulla vår väg!

WASH Sweden önskar nu sina medlemmar och alla andra intresserade av saltets betydelse för folkhälsan   en riktigt God Jul och ett fröjdefullt Gott Nytt år!

Mattias Aurell    Erik Persson    Lena Hulthén    Olle Melander

November 2018

Stora saker händer nu – WHO Europa sätter ner foten om salt och hälsa!

Inom kort kommer en rapport från WHO där man sätter ner foten om salt och hälsa. Bifogad bildpresentation från WHO sammanfattar evidensen för salt och hälsa. Ett högt saltintag ökar risken att utveckla högt blodtryck som är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och stroke (NCD-sjukdomar). WHO´s rekommendationer ligger kvar på max 5 gram per dag och man ser ingen anledning att ändra detta då de inte kan se någon evidens i de påståenden att ett lägre saltintag än 5 gram skulle vara ökad risk för ohälsa. Det finns en stark vetenskaplig evidens för att 5 gram minskar risken för högt blodtryck och om man får ner saltintaget på populationsnivå minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Detta har visats i Finland på 1990-talet och nu även i Storbritannien.

Att minska saltintaget är en av det viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska förekomsten av NCD-sjukdomar i världen. WHO menar att många artiklar som på senare tid har publicerats innehåller flera olika felaktigheter till exempel hur saltintaget har mätts och hur resultaten har tolkats. WHO menar att dessa publicerade artiklar motarbetar det så viktiga arbetet att sänka saltintaget för att rädda fler människor från sjukdom och för tidig död.

Riksmaten ungdom 2016-17 (79 sidor).

Livsmedelsverkets stora utredning har kommit. Den bygger på undersökningar i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet och visar att saltintaget hos ungdomar liksom hos befolkningen i övrigt är ca dubbelt det rekommenderade. Det är således viktigt att också rikta åtgärder mot det höga saltintaget specifikt mot barn och ungdom. Efter regeringens proposition tidigare i år (se juni 2018) förbereder Livsmedelsverket de åtgärder som måste vidtas.

 

Oktober 2018

Under FNs öppnande arrangerades en vecka om NCD-sjukdomarna – non communicable diseases – temat var ”Time to deliver” dvs hög tid att få fart på WHOs Action Plan för att minska förtida insjuknande och död i de stora vällevnadssjukdomarna.

NCD- sjukdomar (icke smittsamma sjukdomar): hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar.

Minska NCD- sjukdomar med 25 % till 2025

Dessa har fyra huvudsakliga gemensamma riskfaktorer: rökning, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

  • Minska otillräcklig fysiska aktivitet med 10 procent.
  • Minska tobaksanvändningen med 30 procent.
  • Minska saltkonsumtionen med 30 procent.
  • Minska ohälsosam alkoholkonsumtion med 10 procent.
  • Högt blodtryck ska minskas med 25 procent.
  • Stoppa ökningen av diabetes och fetma.
  • Nationella hälso- och sjukvårdsystem måste fungera så att de som behöver både preventiv behandling och sjukdomsbehandling får adekvat sjukvård och medicinering.

Till mötet hade ett stort antal statschefer och ministrar anslutit sig men Sverige lyckades endast, på grund av det politiska läget, representeras av statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutets Generaldirektör Johan Carlson. Ett av målen i WHO´s plan är att minska saltintaget på befolkningsnivå och på mötet förelåg en stor enighet om att detta är den på matvaneområdet mest kostnadseffektiva åtgärden för att minska förekomsten av NCD – sjukdomar som kroniska hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Dessa sjukdomar är de som skördar flest liv världen och begränsning av saltintaget ses som den självklara åtgärden från samhällets sida. Det är då inte endast det höga blodtryckets omedelbara effekter som betonas utan också den långsiktiga utvecklingen av kronisk hjärtsvikt. Under mötet gjordes en gemensam deklaration om att länderna måste skala upp aktiviteterna för att nå de uppsatta målen. Mötet ger oss möjlighet att, när vi får en ny regering på plats, återigen driva frågan om ett nationellt saltsänkningsprogram i Sverige.

Även på ISH mötet i Kina – International Society of Hypertension – helt nyligen diskuterades salt och även där syntes stor enighet råda om värdet av begränsning av saltintaget i befolkningen. Någon avvikande mening tycks överhuvudtaget inte ha framförts. PURE studien som vill förespråka nyttan av ett högre än rekommenderat saltintag omnämndes endast perifert och då som ett exempel på att salt verkligen bör reduceras! Bland ISH forskare tycks sålunda inte PURE studien ha gjort något större intryck och något förslag till att ändra riktlinjer för saltintag syntes inte till.

Till sist kan meddelas att Livsmedelsverkets stora matvaneundersökning ”Riksmaten Ungdom” i höst kommer med resultat av saltintag mätt  i urin. Förhoppningsvis blir detta en mycket intressant studie eftersom det i stort sett saknas data på detta område – alltså något mycket viktigt att se fram emot!

Augusti 2018.

Vårens diskussion i saltfrågan avslutades med regeringens proposition ”God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” – se tidigare inlägg – där önskvärdheten av en begränsning av saltintaget i befolkningen lyftes fram som en viktig folkhälsofråga. Ett uppdrag till SLV om att genomföra åtgärder kan nu förväntas och Sverige har därigenom anslutit sig till de starka internationella strömningar som förordar en begränsning av saltintaget.

En nyligen publicerad uppföljning av den kanadensiska PURE studien kommer dock till en delvis annan uppfattning. Det är en multicenterstudie med huvudsakligt deltagande från Asien och Sydamerika. Från Europa deltar Sverige, Polen och Irland men inga enheter från USA och Australien. Studien har utförligt kommenterats i radio, TV och press av den svenska deltagaren Annika Rosengren från Göteborg. Hon konstaterar att saltintag och blodtryck är starkt korrelerat och att en reduktion av befolkningens saltintag säkerligen skulle medföra en nedgång i stroke och kardiovaskulär sjukdom. Hon framhåller vidare att det är salt i industriproducerad mat, snabb- och färdigmat samt kantin- och restaurangmat som står för huvuddelen (75 %) av saltet och att vi själva vid matlagning och som bordssalt bara bidrar med ca 20 % av vårt intag.

Internationella och nationella rekommendationer för ett hälsosamt saltintag anger högst 6 gram/d (1 tsk) men PURE studien finner liksom WASH Sweden att genomsnittliga saltintaget är i storleksordningen 10-12 gram/per dag (2 tsk). PURE studien finner dock ingen överrepresentation av stroke och kardiovaskulär sjukdom under 8 års uppföljning. En förklaring kan vara som framgår av en också nyligen publicerad studie att sättet att mäta saltintaget i PURE studien överskattar intaget med 35 %. Därmed reduceras det verkliga intaget i PURE studien avsevärt och det förrycker så klart resultaten. Den nya studien som bygger på de gamla välkända blodtrycksstudierna TOHP I och II har en uppföljning på 24 år och här ses ett klart samband mellan saltintag och kärlsjukdom men ingen ökad sjuklighet vid lågt saltintag som PURE studien också vill göra gällande.

WASH Swedens slutsats blir därför att saltintaget ur folkhälsosynpunkt måste begränsas och att målsättningen 6 gram/d måste bibehållas. Dagens skrämmande höga förekomst av högt blodtryck är den främsta orsaken till stroke, kardiovaskulär sjukdom och död och samhällets möjlighet att förebygga detta är att reducera saltintaget i befolkningen.

Den stora RISE studien – ReduSalt – som finansieras till lika delar av Vinnova och livsmedelsindustrin har haft ett avstämningsmöte i augusti – budget SEK 10 miljoner. Studien rullar på bra och visar på intressanta möjligheter att sänka salt med åtminstone 20 % i en rad produkter. Mot slutet av hösten börjar resultaten komma fram och den färdiga rapporten ska vara klar nästa höst – det blir med säkerhet ett mycket viktigt dokument!

Juni 2018

Nu har den kommit – regeringens proposition 2017/18:249 – Stockholm 19 april 2018.

”God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” är ett betydande dokument över 110 sidor som beskriver folkhälsan ur olika perspektiv. Det är mycket tillfredsställande att salt fått stort utrymme som en viktig faktor för uppkomst av kardiovaskulär sjukdom – vår största dödsorsak med bred marginal! Stora vinster kan högst sannolikt hämtas hem om dagens stora saltintag kan begränsas.  Regeringen ger Livsmedelsverket i uppgift att arbeta vidare med saltfrågan enligt riktlinjer som verket själv föreslagit i sin inlaga till regeringen förra året – se kommentar maj 2017 – dock utan att lova några extra resurser.

Regeringen delar upp folkhälsoarbetet i olika ”delmål” för att lättare kunna fokusera på enskilda uppgifter vid olika tillfällen. WASH Sweden inriktar sig nu på att Livsmedelsverket får ett konkret uppdrag – och resurser – att arbeta med delmålet ”salt i kosten”. Det har i och för sig Livsmedelsverket gjort i många år och WASH Sweden i snart 20 år. Kf-Stockholm har också varit mycket aktiv i saltfrågan och förra året anslöt sig HjärtLung fonden. Det finns således många goda krafter som stöttar upp regeringens nya proposition – saltarbetet går nu in i en ny fas när regeringens proposition ligger på riksdagens bord!

Vi kan också rapportera att den stora studien som Vinnova finansierat tillsammans med livsmedelsindustrin med sammanlagt 10 miljoner som RISE genomför och som leds av Tim Nielsen – se kommentar juni 2017 – utvecklas mycket bra och WASH Sweden har inbjudits delta i regelbundna avstämningsmöten – studien ska vara klar under hösten 2019. Nästa avstämningsmöte ska genomföras i augusti 2018 och vi återkommer med en rapport då.

Nu önskar vi medlemmar i Wash Sweden och alla intresserade av saltfrågan i Sverige en Glad Sommar!

 

 

April 2018

Regeringens proposition om ”jämlik hälsa” som nämns i mars kommentaren har blivit försenad. Den sägs nu komma i maj och det är sista chansen före valet. Vi hoppas förstås att propositionen hinner läggas före valet annars lär det dröja – den läggs säkert på hyllan till dess valets konsekvenser har klarats ut.

Den stora utredningen om mindre salt i industriproducerade livsmedel som RISE gör tillsammans med svensk livsmedelsindustri har hållit ett avstämningsmöte där WASH Sweden (Mattias Aurell) deltog. Utredningen drivs mycket aktivt framåt under ledning av Tim Nielsen och ska vara avslutad mot slutet av 2019. Redan nu föreligger data som visar att salt i bröd, skinka, korv och grillsåser kan sänkas avsevärt bara genom att ändra befintliga recept. Några resultat beträffande nya recept som utredningen också ska ta fram har inte meddelats ännu. Nästa avstämnings möte är planerat till augusti 2018 och WASH Sweden har inbjudits delta även då.

Lördag 7 april i SVT Rapport 19:30 sändes ett inslag om salt i livsmedel. Det var en journalist på SVT som läst Livsmedelsverkets rapport och gjort ett balanserat inslag och intervjuat de berörda på SLV. Inslaget presenterade saltfrågan på mycket korrekt sätt och förhoppningsvis hade inslaget – trots den något udda tidpunkten en lördagskväll – stort genomslag och noterades i regeringskansliet.

Vi återkommer med rapport senast juni 2018 om hur det blev med regeringens proposition om ”jämlik hälsa” och synen på saltintaget i befolkningen – vår största folkhälsofråga just nu!

Mars 2018

Året hade hunnit till mars och terminen syntes förlorad … Sten Selanders klassiska rader faller i tankarna när jag ser att vi inte skrivit något på hemsidan sedan december 2017. Men det har hänt en hel del och här kommer en rapport.

Året startade nämligen helt häftigt 16 januari med en stort upplags nyhetsartikel i SvD av Ann Stenholm och Gunilla Eldh på temat att en sänkning av befolkningens höga saltintag inte är nödvändig. Det är bara de med ett mycket högt saltintag som sänkter sitt blodtryck med mindre salt medan de med ett normalt blodtryck inte har glädje av sänkt salt – det kunde till och med vara farligt hette det!

Innehållet i artikeln var således helt motsatt det som WASH Sweden – och en överväldigande opinion runt om i världen – hävdar och vi skrev därför ett genmäle som nyligen publicerats i Läkartidningen (länk) med titeln ”Sänk saltet – för folkhälsans skull”. Vår åsikt är att åtgärder mot översaltade industrilivsmedel och därmed sänka saltintaget i befolkningen är mycket angelägna för att komma tillrätta med den enormt höga förekomsten av högt blodtryck i dagens Sverige. Det är nämligen i stort sett omöjligt att med egna åtgärder sänka sitt saltintag i dagens moderna samhälle utan industrin måste hjälpa till – och den är tvärtemot vad många tror positiva till sådana insatser men påyrkar samhällets stöd.

Artikeln i SvD kom i ett känsligt läge för regeringen arbetar just nu med en proposition om ”jämlik hälsa” där de skarpa förslagen i saltfrågan från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten från maj 2017 avsågs ingå. Nu uppstod tveksamhet om att ta med förslagen och WASH Sweden skrev därför sitt genmäle för att lyfta fram de viktigaste argumenten för åtgärder mot befolkningens höga saltintag. Vi har spridit vårt genmäle brett till handläggare i regeringskansliet och till riksdagens socialutskott.

På sätt och vis är det ”nu eller aldrig” för saltfrågan i Sverige. Kommer inte de framförda förslagen med i den kommande propositionen kan det dröja länge till åtgärder mot salt blir verklighet i Sverige och vi halkar allt längre efter i den internationella utvecklingen. Vi följer utvecklingen så nära vi kan och rapporterar så fort vi kan!

Julbrev 2017

Året 2017 kommer att gå till historien som året då saltfrågan slog igenom i Sverige. Det framgår med all tydlighet av kommentarerna på denna hemsida här nedan.

Det började med SLVs klara ställningstagande i sin rapport till regeringen i maj och fortsatte med nyheten om Vinnovas 5 miljoners stöd till RISE för studien ”Saltreduktion i livsmedel för förbättrad folkhälsa” i juni. Där går 16 partners från industri och sammanslutningar in med lika stort bidrag som sammantaget ger en budget på 10 Mkr för denna ”landmark study”. Året avslutades med att HjärtLung fonden i november för första gången lyfte fram salt som en negativ faktor för hjärt-kärl sjukdommarna.

Det finns många som bidragit till dagens genombrott i saltfrågan. Grundarna av WASH Sweden var de som lyfte frågan – som i och för sig är av gammalt datum – för snart 20 år sedan men insatserna av framför allt Gunnar Hall på Konservforskningsinstitutet SIK och Anette Jansson på SLV måste noteras. Deras mångåriga intresse för salt i livsmedel har tveklöst i avgörande grad bidragit till dagens genombrott i den stora folkhälsofrågan – saltintaget i befolkningen.

Med dessa rader önskar WASH Sweden 2017 sina läsare och vänner God Jul och Gott Nytt År!

December 2017

Ytterligare en positiv nyhet når oss i dagarna. WHO har återigen uttalat sig om salt och nu under titeln

(www.)  WHO – Tackling the NCDs Best Buys –  Objectiv 3 – Reduce unhealthy diet – sid 11 –

och placerar åtgärder mot salt på första plats. Där förordas reformulering av saltinnehåll i  producerade livsmedel, införande av maxgränser för saltinnehåll i livsmedel och måltider, särskilda åtgärder för institutioner och arbetsplatser, massmediakampanjer och tydlig saltmärkning av livsmedel.

Självklart är detta klara ställningstagande mycket glädjande. Det är helt i linje med det arbete som bedrivs runt om i världen och i stigande utsträckning nu också i de nordiska länderna. Sverige har under året tagit ett par jättekliv framåt genom SLVs utlåtande till regeringen – som nu förväntas lägga en proposition – och Vinnovas stöd till RISE studien. Till detta myndigheternas intresse för salt skall läggas att också  HLF tagit upp salt på sin åtgärdslista (se nedan).

Det förefaller faktiskt nu som att myndigheter och andra insett att det inte längre är en fråga OM  saltreduktion är en kardiovaskulär folkhälsofråga utan HUR en saltreduktion i befolkningen ska kunna genomföras. Det är ingen liten uppgift med kännedom om hur ”saltdränkt” vår moderna mathållning är – inte minst i Sverige!

November 2017

Nyheter om salt duggar tätt denna höst. Nu har HjärtLung fonden (HLF) publicerat Hjärtrapport 2017 – se deras hemsida – med titeln ”Vår livsstil – det stora hotet”. Det är ett imponerande aktstycke på 88 sidor som beskriver fyra hjärtsjukdomar – hjärtinfarkt, hjärtsvikt, förmaksflimmer, plötslig hjärtdöd – hjärtsjukdom hos barn och unga, stroke, diabetes, aktuell forskning och det gigantiska projektet SCAPIS om livsstil.

Ur vår synvinkel är det roligt att notera att salt – sannolikt för första gången – av HLF positivt omtalas som en viktig faktor inom hjärt-kärl sjukvården. HLF ansluter sig också till SLVs skarpa skrivning i sitt utlåtande till regeringen nämligen att regeringen bör initiera ett program som syftar till att livsmedelsindustrin sänker saltinnehållet i vissa livsmedel (sida 17).  Detta är helt i linje med vad WASH Sweden hävdat i snart ett decennium och det är förstås synnerligen glädjande att Sverige nu är med i det internationella arbetet mot överkonsumtionen av salt även i en NGO organisation (se kommentar oktober 2017 nedan).

Det återstår dock mycket arbete. I rapporten saknas en samlad skrivning om högt blodtryck och salt. Glädjande är därför att HLF tilldelat Mattias Carlström , Karolinska Institutet, prins Daniels forskningsanslag för studier av kväveoxidens roll för flödesmotståndet i njurkärlbädden. Det har stor betydelse för njurarnas saltutsöndringsförmåga som ju är en avgörande faktor bakom primär hypertoni (se också denna hemsida/nya artiklar).

Januari 2017.

Ett intressant meningsutbyte har publicerats i International Journal of Epidemiology nu vid årsskiftet. Det är två företrädare för ett par universitet i Kanada som rykt ihop. Först ut är M. O´Donnell ( referens återfinns i länken) som menar att kunskapsläget vad beträffar reduktion av salt i kosten är oklart. Det har föranlett Norm Campbell att gå i genmäle (länk) där han bl.a. konstaterar att ”I am not aware of any credible health, scientific or civil society organization that supports the views expressed in O´Donnell´s commentary or those of other dissenting scientists”.

Situationen för salt påminner således om den för tobaksindustrin för många år sedan där industrin på olika sätt ville göra gällande att rökning inte var så farligt som påstods. Just nu pågår i USA en debatt om att Exxon Mobile Oil på liknande sätt försöker ta loven av farhågorna med fossila bränslen. Det är väl känt att saltindustrin under många år försökt tona ner riskerna med ett högt saltintag.

WASH London har också tipsat om en stor artikel som kommer i BMJ nu i january med titeln ”Cost effectiveness of a government supported policy strategy to decrease sodium intake: global analysis across 183 nations” (länk). De kommer fram till att en ”soft regulation” som kombinerar överenskommelser med industrin och ”public education” är bästa vägen till framgång. Det är den väg som vårt eget SLV också förordar – såvitt jag fattat det rätt – och det är i så fall bara att konstatera att vi är på rätt väg!

Oktober 2017

Hösten har rullat in med full kraft och nyhetsflödet är enormt på alla områden – så även i saltfrågan. Två stora nyheter har just publicerats men först en kommentar om den stora RISE studien som omnämns i junimeddelandet nedan. Den har kommit igång och WASH Sweden har kontakt med studiens ledare Tim Nielsen. Vi kommer att så aktivt som möjligt följa studien och fortlöpande rapportera om utvecklingen.

Den första stora nyheten är att European Heart Network, EHN, publicerat rapporten Transforming European food  and drink policies for cardiovascular health, september 2017 (länk). EHN är en paraplysammanslutning av hjärt-lung föreningar med NGO status (non governmental organizations) i 25 länder med säte i Bryssel. Från Sverige deltar Hjärt-Lungfonden och Riksförbundet HjärtLung. Hjärt-Lungfondens chef Kristina Sparreljung har plats i EHNs styrelse.

Den nya rapporten är en uppdatering av en tidigare rapport från 2011 och är som framgår av länken ovan ett omfattande dokument. Saltfrågan har fått stor plats och slutsatserna är entydiga – salt är en folkhälsofråga av stor betydelse för kardiovaskulär hälsa genom effekten på blodtrycket. Rapporten rekommenderar en sänkning av befolkningens saltintag till 5 gram/dygn (2 g natrium) från 10-12 gram som är dagens väldokumenterade nivå. Det är naturligtvis med stor tillfredsställelse WASH Sweden noterar att Hjärt-Lungfonden instämmer i denna bedömning och förmodligen snart kommer att ta initiativ inom såväl forskningen som opinionsbildningen.

Den andra nyheten är att efsa – European Food Safety Authority med säte i Bryssel – förbereder en stor rapport i samma ämne – en riktig ”tungviktare” (länk) – och den är i högsta grad statlig och kommer få stort inflytande inom EU. Rapporten är i stort sett färdig men har i dagarna sänt ut på remiss till ”the public” för att olika organisationer och intresserade enskilda kan ge kommentarer – före 12 november 2017. Rapporten beräknas bli publicerad under våren 2018. Även denna rapport är synnerligen entydig i saltfrågan. Den levererar också en ingående analys av det vetenskapliga värdet av det underliggande materialet. WASH Sweden studerar nu rapporten och avser att kommentera vissa saker. Om någon önskar kommentera så tar vi gärna emot förslag och som synes kan enskilda också komma in med kommentarer.

De båda rapporterna ger den svenska regeringen ett gott underlag för det arbete med saltfrågan som redan inletts som framgår av våra tidigare kommentarer under året – se nedan!

Juni 2017

Research Institutes of Sweden, RISE – det statliga utvecklingsbolaget – meddelar att de fått finansiering av Vinnova – det statliga fondbolaget – för ett projekt med titeln ”Saltreduktion i livsmedel för förbättrad folkhälsa ” med SEK 10 miljoner. Projektet ska genomföras i samarbete med 16 deltagare som representerar livsmedelsindustri, producenter, branschorganisationer, konsumtionsföreningar och Livsmedelsverket och ska vara avslutat om något år.

Projektet visar att Sverige nu officiellt på allvar ger sig in i frågan om salt i livsmedel – en fråga som internationellt under senare år utvecklats till central fråga för folkhälsan genom sina effekter på blodtryck, hjärthälsa och stroke. WASH Sweden har som bekant drivit frågan i snart 10 år och projektet önskas all framgång då resultaten kommer att ha mycket stor betydelse för den framtida hanteringen av saltfrågan i Sverige.

Maj 2017

Nutritionsfakta i Lund har publicerat en artikel med titeln Saltet i vår kost – en samhällsfråga av Mattias Aurell – artikeln återfinns på www.nutritionsfakta.se – länk. Det är en kortfattad översiktsartikel av de viktigaste argumenten för saltreduktion i befolkningen och pekar på myndigheternas ansvar för denna fråga. Glädjande nog har som bekant Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten kommit till insikt om saltets betydelse och framfört mycket skarpa förslag till regeringen som framgår av kommentaren här nedan.

 

Maj 2017

Nu har det hänt – Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har lämnat över den utredning som regeringen beställde förra året och som fått titeln ”Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet” med diarienummer S2016/03245/FS hos Socialdepartementet – länk. Det är ett imponerande aktstycke på 40 sidor med en detaljerad genomgång av möjligheter och svårigheter av alla de slag.

Frågan om saltintag i befolkningen har fått stor plats i utredningen. I sammanfattningen noteras att reducerat saltintag är den enskilt viktigaste åtgärden för att åstadkomma en förbättrad kardiovaskulär hälsa. I texten diskuteras över 2½ sida de två framförda förslagen om att 1/ inrätta ett nationellt saltsänkningsprogram, 2/ upprätta en nationell monitorering av saltintaget i befolkningen och saltinnehållet i livsmedel.

Utredningens förslag är synnerligen glädjande – nu gäller det bara att bevaka att förslagen genomförs – det är mycket arbete som återstår. WASH Sweden har i brev till regeringen 12 maj framfört hur glada vi är över myndigheternas klara ställningstagande och hoppas att regeringen snarast ser till att de framförda förslagen genomförs!

Mars 2017.

Salt har många negativa effekter. Här kommer info om en visserligen känd men inte ofta kommenterad biverkan av ett rikligt saltintag – länk – nämligen behovet av att kissa på nätterna. Det är ett inte ovanligt behov för många äldre av båda könen. Studien visar att att antalet toalettbesök kan mer än halveras och det är givetvis gynnsamt för nattvilan.

Februari 2017

Agnes Wold skriver en krönika i tidningen Fokus – länk – med budskapet att spädbarn inte alls behöver vara rädda för salt i kosten – snarare tvärtom. De har ”omogna njurar” som släpper ut salt i överskott så någon risk för saltretention föreligger inte.

Wash Sweden har kritiserat – länk – Agnes Wolds krönika som inte är förankrad i vetenskapliga fakta. Vi har sänt vår kommentar till Fokus men de tar inte in repliker, tyvärr. Däremot publicerade Läkartidningen på sin web vår kommentar efter några obetydliga språkliga ändringar och en referenslista med titeln ”Håll fast vid principen om försiktighet med salt till spädbarn”. Bidraget citeras som Läkartidningen 2017;114:EI4Z och nås i Läkartidningen.se 2017-03-16.

 

Januari 2017.

Välkomna till ett Nytt År – förhoppningsvis kommer en rad för saltfrågan positiva händelser att inträffa.  Det hände mycket vid årsskiftet och därför vill vi påminna om de fyra punkterna i julbrevets tillägg – se nedan. Kanske viktigast tycker vi är punkt 4 som ger Norsk Helsedirektorats kraftfulla riktlinjer för saltarbetet.

 

Julhälsning 2016 till medlemmar i WASH Sweden och andra saltintresserade!

Ett år har snart gått till ända och det har varit ett ganska bra år för saltintresset – här ska jag ge ett par glimtar!

Först och främst har regeringen gett Livsmedelsverket i uppdrag – där WASH tryckt på – att undersöka förutsättningar för livsmedelsindustrin att ingå frivilliga åtaganden om att sänka salt i sina produkter. SLV arbetar nu för högtryck med att ta fram ett underlag som ska presenteras under våren 2017. Sverige ansluter sig därmed till de ansträngningar som framgångsrikt görs i Danmark och Norge för att begränsa saltintaget i befolkningen. Finland har ju som föregångsland föreskrifter om salt i industrimat sedan början av 1990.

I de anglosaxiska länderna – Storbritannien, Nordamerika och Australien – är saltdebatten fortsatt intensiv och klart inriktad mot åtgärder mot det höga saltintaget. Epidemin av hypertoni rullar vidare över världen och vållar självklart stor oro – alla kan ju inte behandlas med tabletter inte minst för att hypertonin bara är känd hos 50 %! Därmed är saltreduktion den enda åtgärden som står myndigheterna till buds utan att begära medverkan av enskilda individer.

Saltvarning börjar även i Sverige ingå i läkares rådgivning om hypertoni. Sålunda diskuterades salt av medicinske huvudredaktören i Läkartidningen professor Jan Östergren i Louise och Thomas ´pratshow efter tre´ i SVT1 onsdag 16 november där värdet av prevention också berördes – ett stort framsteg som förhoppningsvis öppnar för fler inlägg!

WASH Sweden har just passerat sin femåriga tillvaro och mycket har hänt under dessa år. Bland det viktigaste sätter jag KVA symposiet 2012 som så klart tog ställning i saltfrågan – se program och kort referat på hemsidan.

Nu önskas alla medlemmar och saltintresserade God Helg och Gott Nytt År!

För WASH Sweden november 2016  —  Mattias Aurell.

Angeläget tillägg till Julbrevet 2016.

Här kommer ett tillägg till Julbrevet. Det första är att vi tänkt om angående en medlemslista på hemsidan. Förteckning över medlemmar kommer ju med varje utskick och det är bara medlemmar som står på sändlistan. Förteckning över medlemmar utgår sålunda från hemsidan.

Det andra är att det den senaste veckan kommit fyra viktiga utredningar om salt.

  1. Coop Stockholm har släppt sin stora undersökning av salt i våra livsmedel – länk – utredningen kommenterades i SvD tisdag 29 nov. av Henrik Ennart. Han konstaterade helt kallt att en enkel dagsmatsedel lätt hamnar på 15 gram salt per dag – tre gånger rekommenderat intag! Studien ger verkligen stöd för åsikten att det är näst intill omöjligt för den enskilde att effektivt reducera sitt saltintag och att insatser från myndigheter är en tvingande nödvändighet.
  1. Hjärt-lungfonden har kommit med sin årsrapport 2016 – länk – de rundar som vanligt saltfrågan och nämner inte ett ord om salt vad jag kan se – knappt ens om livsstilar! Det är en lång väg kvar innan salt kan inta sin självklara medicinska plats och det är WASH Swedens uppgift att nå dit.
  1. Cochrane Library har utkommit med en imponerande skrift på 157 sidor – McLaren et al. Population-level intervention in government jurisdiction for dietary sodium reduction (Revirw). Cochrane Database of Systematic Studies Reviews 2016. Issue 9. Art.No. CD010166 – Det är en översikt av hur man har försökt begränsa befolkningens saltintag i många länder och vilka resultat som kan räknas in. Finland vinner den matchen men de har också lagstadgat om industrimatens salt sedan 1990 talet. Övriga länders resultat är blygsammare men hedervärda. Sverige är inte med förstås men på gång och SLV har säkert mycket att hämta i denna formidabla utredning.
  1. Norges införande av ett ”saltpartnerskap” presenteras av Norges Helsedirektorat – länk – Norge ligger nu i världstoppen med åtgärder mot befolkningens överdrivna saltintag – mycket beroende på starkt stöd av ministern för hälsofrågor – Gabriel Wikström har all anledning att ta ett samtal med sin norske kollega.

Det här blev en stor omgång julläsning av ett mycket angenämt slag för WASH Sweden och andra saltintresserade!

God Helg önskar WASH Sweden!