Bidrag från medlemmar

Maria Sitell skriver i oktober 2018:

EXTRASALTAT

För några månader sedan kunde vi läsa många rubriker och höra tv- och radioinslag om att vi inte alls behöver dra ned på saltet och att den mängd som de flesta i Sverige får i sig idag, inte alls är farligt. Informationen är kontroversiell eftersom Världshälsoorganisationen (WHO) och många myndigheter, däribland Livsmedelsverket i Sverige kraftigt vill sänka intaget. Budskapen blir mer än måttligt förvirrande. Ta del av en förklarande version om saltläget och kom ihåg att #checkyoursources. Alltid.

Budskapet i tidningarna, i tv och i de sociala medierna var att hälsoriskerna för hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke inte alls ökar för den som äter 12,5 gram salt om dagen, eller två och en halv tesked. WHO rekommenderar under 5 gram bordssalt per dag vilket är ungefär samma mängd som Livsmedelsverket rekommenderar. Till grund för tolkningen ligger en uppföljningsstudie som är publicerad i tidskriften The Lancet och som har sin grund i en mer omfattande studie från 2014.

Vilken roll spelar det här?
Oavsett bakgrund till saltartiklarna i medierna så är det primära att ett råd inte förändras med anledning av en studie, oavsett hur välgjord den är. Det krävs betydligt mer än så för att ändra kostråd. Men, ska inte en studie spela roll kan man ju samtidigt fråga sig? Och svaret är jo. Alla råd uppdateras regelbundet när nya studier finns att väga samman. Livsmedelsverket uppdaterar sina kostråd ungefär var åttonde år. Ytterst få förändringar har skett mellan uppdateringarna vilket är tack vare att underlaget är så gediget. Självklart bidrar forskningen till förnyelser men de är nästan undantagslöst av karaktären att de bakomliggande mekanismerna blir tydligare och att sambanden stärks. Exempelvis hur fullkorn förebygger typ 2-diabetes eller varför omega 3 förebygger hjärtinfarkt. Att för mycket salt är skadligt är ett råd som har funnits under många år.

Vilken betydelse salt spelar
Risken med att äta för mycket salt är att blodtrycket ökar vilket i sin tur påverkar kroppens kärl negativt. Resultat blir att risken att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar ökar, för en del människor rejält. Även risken för magcancer och njurskador ökar. Idag uppger var femte vuxen i Sverige och närmare hälften av alla över 65 år att de har högt blodtryck. Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 35 procent av alla dödsfall i Sverige vilket gör den till den främsta dödsorsaken, följt av cancer.

Salt, eller rättare sagt natrium, är livsviktigt för flera funktioner i kroppen, inte minst för hjärtat. Risken att få i sig för lite salt är väldigt svårt och gäller i princip bara i mycket varmt väder hos svårt sjuka personer, med särskilt fokus på äldre. Anledningen är inte sällan att de helt enkelt äter för lite och därmed får i sig för lite natrium.

Studie som får kritik
Nästa fråga att ställa sig är hur studien är gjord och dess kvalitet. Om vi återgår till tidigare nämnda saltstudie så har den flera tveksamheter. De flesta som har undersökts kommer från Asien där levnadsvanor inklusive matvanor är relativt annorlunda mot i Sverige. En annan tveksamhet till resultatet är sättet man har valt att mäta saltintaget på vilket har en hel del att önska. (Man har bara mätt morgonurin. Hela dagen behöver mätas för att ge tillförlitligt resultat.)

Så, var landar vi?
Jo, i att det som gällde tidigare, fortfarande gäller vilket beror på att de studier som ligger till grund för dagens råd bedöms som tillförlitliga och visar likvärdiga resultat. Livsmedelsverkets kostråd vilar på denna bedömning och det är till syvende och sist den instans som har helhetsbilden. Viktigt att tillägga är att Livsmedelsverkets kostråd är överensstämmande med andra länders kostråd.

Hur mycket salt äter vi och vad är lagom?
Vi kan konstatera att i Sverige liksom i stora delar av världen äter vi för mycket salt. Ungefär dubbelt så mycket, dvs 9–13 gram mot Livsmedelverket rekommendation på 5–6 gram per dag. Vad ska vi göra åt det? Hemma och i bageriet? För salt är helt klart en viktig ingrediens i bröd och bidrar förutom till smaken även till hållbarhet och som konsistensgivare.

Salt är en vana
Är man van vid salt mat gillar man också salt mat, vilket många i Sverige gör idag. En minskning av saltet i maten behöver gå successivt och självklart över flera livsmedelsgrupper. Det tar ungefär en månad innan man har vant sig vid en mindre salt smak.

Bröd och salt
Ungefär 10 procent av saltet vi får i oss i Sverige kommer från bröd vilket gör bröd till en av de största saltkällorna i vår kost. Saltmängden varierar förstås beroende på brödsort. Det finns också en nedre gräns för saltmängden för smaken och texturens skull. Gränsen för en bra saltmängd i bröd ligger enligt nyckelhålsmärkningen mellan 1,0 och 1,3 gram per 100 gram bröd, beroende på brödsort. I Finland har hela livsmedelsindustrin lyckats med att minska på saltmängden i färdigmat ordentligt. I flera fall till lägre nivåer än nyckelhålsmärkningen i Sverige. En intressant iakttagelse är att i ivern att sänka saltet så mycket som möjligt blev vissa rågbröd inte smakliga med resultatet att rågbrödskonsumtionen och också fullkornsintaget minskade. Då detta var kontraproduktivt för folkhälsan beslöts att minsta saltmängd skulle vara 0,8. Brödet blev gott igen och fullkornsintaget återvanns. I Finland har antalet dödsfall på grund av hjärt- och kärlsjukdomar minskat med hälften under de senaste trettio åren

På gång i Sverige och internationellt
Världshälsoorganisationen (WHO) klassar minskat saltintag som ett centralt grepp då det enligt beräkningar visar sig vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska antalet som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Även på regeringsnivå i Sverige finns förslag för åtgärder för att minska på saltintaget. Dock nämns detta i samma sammanhang där insatser för ett ökat intag av fullkorn också betonas. Dessa två prioriterade frågor som påverkar folkhälsan i mycket hög grad ligger nära brödbranschen. Forskningsinstitutet RISE driver tillsammans med 18 livsmedelsföretag, branschföreningar och myndighet innovationssprojektet Redusalt som syftar till att sänka salthalten. Sveriges bagare & konditorer är en av deltagarna.

Maria Sitell, talesperson och dietist på Brödinstitutet