Nya artiklar

 

November 2017

En livlig debatt har brutit ut om varför blodtrycket stiger av ett högt saltintag. Det är de gamla ”stridshästarna” J. Titze och F.C. Luft (Kidney Int 2017;91:1324-35) som drabbar samman med T.W. Kurtz och R. Curtis Morris Jr (Kidney Int 2017;92:1015-16). En ny grupp från Alabama, USA, med W. Feng i spetsen blandar sig också i leken (J Am Soc Nephrol 2017;28:1362-69).

Slutsatsen som alla kommer fram till – men på olika vägar – är att det är endothelet i kärlväggen som styr motståndet i blodbanan – SVR systemic vascular resistance; RVR renal vascular resistance. Det sker genom syntes av den kärlvidgande substansen kväveoxid (nitric oxide NO). Det är följaktligen brist på detta kärlvidgande ämne som orsakar ökningen i SVR och RVR och som ger såväl stigande blodtryck som försämrad saltutsöndring i urinen.

Det är alltid roligt och intressant att läsa om de teoretiska förklaringarna till varför blodtrycket stiger av ett överdrivet saltätande – ett förhållande vi alla väl känner till. Vi dansar helt enkelt efter ”endothelets pipa” och så länge det producerar tillräckligt med kväveoxid klarar vi vårt blodtryck.

Nedsatt bildning av kväveoxid kan vara såväl genetiskt som förvärvat betingad – vad vi kan göra är att äta mindre salt!

 

April 2017

I en nyligen publicerad studie- länk – ges en genomgång av frågor och svar om betydelsen av saltreduktion i befolkningen. Det höga saltintaget är ett världsomspännande problem för den kardiovaskulär hälsan som länge tilldragit sig stor uppmärksamhet och nu förefaller en konsensus vara nära. Artikeln är mycket strukturerad och försedd med omfattande referenser.

 

Januari 2017.

Ett intressant meningsutbyte har publicerats i International Journal of Epidemiology nu vid årsskiftet. Det är två företrädare för ett par universitet i Kanada som rykt ihop. Först ut är M. O´Donnell ( referens återfinns i länken) som menar att kunskapsläget vad beträffar reduktion av salt i kosten är oklart. Det har föranlett Norm Campbell att gå i genmäle (länk) där han bl.a. konstaterar att ”I am not aware of any credible health, scientific or civil society organization that supports the views expressed in O´Donnell´s commentary or those of other dissenting scientists”.

Situationen för salt påminner således om den för tobaksindustrin för många år sedan där industrin på olika sätt ville göra gällande att rökning inte var så farligt som påstods. Just nu pågår i USA en debatt om att Exxon Mobile Oil på liknande sätt försöker ta loven av farhågorna med fossila bränslen. Det är väl känt att saltindustrin under många år försökt tona ner riskerna med ett högt saltintag.

WASH London har också tipsat om en stor artikel som kommer i BMJ nu i january med titeln ”Cost effectiveness of a government supported policy strategy to decrease sodium intake: global analysis across 183 nations” (länk). De kommer fram till att en ”soft regulation” som kombinerar överenskommelser med industrin och ”public education” är bästa vägen till framgång. Det är den väg som vårt eget SLV också förordar – såvitt jag fattat det rätt – och det är i så fall bara att konstatera att vi är på rätt väg!

 

December 2016.

WASH London har genomfört en ny översikt av salt och socker i globalt förekommande frukostflingor i 29 länder. Översikten visar att salt och sockerhalterna inte bara ofta är höga till mycket höga utan också att de varierar mellan länderna på ett häpnadsväckande sätt.

WASH London uppmanar alla fabrikanter att saluföra sina produkter med låga salt och sockerhalter i alla länder!

Läs rapporten i länken  World action on salt.

 

September 2014 – Artikel i vaskulär medicin

En ny studie publicerad i den ansedda New England Journal of Medicine (PURE studien) vill nu göra gällande att ett högt saltintag – dubbelt mot dagens rekommenderade – inte alls är så farligt. PURE studien är en stor och ambitiös studie som letts av en kanadensisk forskargrupp. Den belyser saltintaget i en rad länder framför allt inkluderande Kina och Indien men också till en mindre del Sverige och västvärlden. Slutsatsen är att dagens höga saltintag inte medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke medan såväl ett högre som ett lägre intag medför ökad risk och de varnar därför för riskerna med att äta för litet salt!

Studien lider tyvärr av två betydande svagheter. Den första är sättet att mäta saltintag. Bästa metoden för det – sedan lång tid tillbaka – är att mäta salt i dygnsmängd urin eftersom salt som tas in lämnar kroppen med urinen med några timmars fördröjning. Nu lämpar sig insamlandet av dygnsmängder urin inte för epidemiologiska studier som den aktuella – det är för omständligt. Genom att mäta saltkoncentrationen i den första kastade morgonurinen anser författarna sig kunna uppskatta saltintaget. Sambandet är dock svagt på gränsen till obefintligt så vad individerna egentligen får i sig av salt är osäkert och resultaten kan verkligen ifrågasättas.

Den andra svagheten är att gruppen med lågt saltintag enligt deras mätmetod – mindre än 6 gram per dag – och som synes ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke inte är större än knappt 5 % av materialet. Då kan ovidkommande faktorer lätt smyga sig in. I artikeln diskuteras också den viktigaste av dem alla nämligen att sambandet i själva verket är tvärtom så att det är sjukdom av olika andra orsaker som orsakar ett lågt saltintag och inte lågt saltintag som orsakar hjärt-kärlsjukdom och stroke! Detta är utan tvekan en invändning som helt kan kullkasta slutsatserna i lågsaltgruppen. Det känns angeläget att påpeka att tolkningen av resultaten av artikel författarna och däribland Annika Rosengren att vi äter ”lagom” med salt i Sverige är en överdrift som inte bevisas av den aktuella studien.

Vad alla är ense om är att högt blodtryck är ett problem i hela världen och att det är den dominerande riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom och stroke. I Sverige har enligt SBU mer än en fjärdedel av vuxen befolkning – över 20 års ålder – förhöjt blodtryck. Eftersom högt blodtryck är ovanligt bland yngre betyder det att var och varannan av de äldre har högt blodtryck. Det är också bland de äldre vi finner ökad hjärt-kärlsjukdom och stroke. Alla är också ense om att dagens saltintag i befolkningen är dubbelt mot gällande rekommendation på högst 6 gram per dag som baseras på WHOs internationellt accepterade rekommendation.

Sambandet mellan högt saltintag och blodtryck är väldokumenterad i så motto som att ett sänkt intag alltid sänker blodtrycket. Det har inte minst visats i en elegant studie av Melander och medarbetare från Malmö för flera år sedan. Det viktiga är att mindre salt sänker blodtrycket hos alla men givetvis inte lika mycket. De med högt blodtryck sjunker mer än de med ett mer normalt tryck och känsligheten för salt mellan individer kan variera mellan individer.

Den nya PURE studien är inte på något sätt ett ”grundskott” för uppfattningen att överskottssaltet i kosten har skadliga effekter. Den visar ju faktiskt att så är fallet men vill också hävda att lågt saltintag ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och stroke och varnar för att minska saltet i kosten. Det menar vi är en allvarlig övertolkning av resultaten i studien. I samma nummer av New England Journal of Medicine finns en annan artikel av Mozaffarian et al publicerad där man beräknar att 1 av 10 dödsfall i cardiovaskulär sjukdom orsakas av ett för högt saltintag helt linje med vår uppfattning om saltets farlighet.

Ansträngningar för en bättre kardiovaskulär folkhälsa bör i själva verket koncentreras på att få ner saltet i kosten. Eftersom närmre 80 % av det salt vi får i oss kommer från livsmedelsindustrins saltade produkter – bröd, ost, charkuterier, chips, mm – och från dagens myckna uteätande bör intresset fokuseras på att åtgärda dessa förhållanden. Dessbättre råder i Sverige och andra västländer en ökande insikt om saltets roll för folkhälsan. En internationell organisation World Action on Salt and Health (WASH) har varit starkt pådrivande i detta arbete.

Referenser
•    Andrew Mente med flera. Association of Urinary Sodium and Potassium Excretion with Blood Pressure. New England Journal of Medicine 2014; 371: 601–611.
•    Martin O’Donnell med flera. Urinary Sodium and Potassium Excretion, Mortality, and Cardiovascular Events. New England Journal of Medicine 2014;371: 612–623.
•    Dariush Mozaffarian med flera. Global sodium consumption and death from cardiovascular causes. New England Journal of Medicine 2014; 371: 624–634.

För WASH Sweden i september 2014.
Mattias Aurell prof em  njurmedicin Göteborgs Universitet
Erik Persson prof em  fysiologi  Uppsala universitet
Lena Hulthén prof  klinisk näringslära  Göteborgs Universitet
www.washsweden.se